Coonie som unghund

 

 

Likheter finns mellan Kopov (vänster) och B&T Coonhound

 

 

Ben intas på anvisad plats i sämja.

 

 

 

Vi kommer att försöka ge valparna den bästa möjliga starten, dvs med tåliga magar som är förberedda för att varje valpköpare senare kan välja sin mat till sin valp. Vi ber er som bestämt er för en valp att tänka till vilken typ av mat ni vill ge er hund så kan vi hjälpa till att vänja in er valp därefter.

 

Dina, den äldre hunden, en Slovensky Kopov, hade som unghund stora magbesvär och åksjuka vilka visade sig vara foderrelaterade. Det var en mödosam väg tillbaka till en frisk hund.  Detta gjorde att vi var tvungna att försöka lära oss ”allt om hundmat”. Vår slutsats blev att basfödan hos oss numera är rå, icke värmebehandlad mat.

Det betyder slaktavfall och ben från vilt samt kött- och fiskputs från köket så långt det räcker sen kompletterar vi basfödan med korvar från t.ex www.jipotimas.se  och www.vomoghundemat.se Tillskott i form av råa äggulor, vitaminer och mineraler och fiskolja och kalk när benen har tagit slut (måste) ges framför allt under perioder när basen är övervägande viltkött och kokt (Avorio-) ris.

En liten mängd pellets/torrfoder får hundarna ibland eller när det är svårt att ta med den vanliga hundmaten. Några råa äggulor (ej socker) uppblandade i rumsvarmt vatten i en termos är ett mycket bra energitillskott mitt på dan vid kraftig fysisk ansträngning. 

Vårt mål är att maten skall vara ren och rå och fri från kemikalier. Vi har heller aldrig använt bekämpningsmedel eller kemikalier mot fästingar.

Hund och motion

Alla hundar kräver motion, men vissa lite mera och dit hör B&T Coonhound. Kopoven blir rastlös och vi kan tydligt se när hon är understimulerad. Coonhounden däremot kan nog ligga och dåsa även om hon behöver röra på sig. Förutom ren motion så behövs mentala aktiviteter och att få träffa andra hundar. Under perioder med låg aktivitet (framför allt vår och sommar) brukar vi därför åka till platser där hundarna kan springa lösa och träffa andra lösa hundar. En person i våran familj jagar (eller snarare vistas mycket i skogen med hund), Dina är en jakthund och Coonie gillar verkligen också att hänga med i skogen. Detta har styrt vårat upplägg så att:

Med början i februari, efter avslutad jaktsäsong eller att det blivit för kallt eller för mycket snö för jakt, så är hundarna förhoppningsvis friska och topptränade och nu så skall det ges tid för att kropparna skall få vila och hämta igen sig. En hund är tålig och dålig att markera om den har ont så det skall alltid finnas 1-2 vilodagar varje vecka under året. Detta ingen ursäkt för att slippa gå ut med hunden utan ”helt vila” gäller enbart om det varit (mycket) hård träning/jakt.  Annars promenader och lättare lekar. Under den här perioden dras givetvis matransonerna ner.

Det tar ca 3 månader att bygga upp hundens flås inför höstens jakt som börjar i oktober. Det betyder att under sommaren så måste konditionsträningen gradvis trappas upp för att under hösten kulminera i tempo- och uthållighetsträning (med cykel). Temperaturen ute är nu definitivt en begränsande omständighet men simning under sommaren när det är för varmt för mera ansträngningande träningar än promenader, är en perfekt träningsform, och lek. (Hundar skall ej simma i kallt vatten!)

Under jaktsäsong är våra hundar i skogen 2-3 dagar varje vecka. Har det då varit riktig jakt så kan/vill de ligga helt utslagna en dag eller två, sen så blir det promenader de andra dagarna. Målet är 1-2 timmar per dag året runt, förutom att de rör sig fritt på tomten året runt.

Det bör i sammanhanget nämnas att utav alla de Black and Tan Coonhounds det finns i norra Europa så är det mig veterligen endast 2 st hitintills som har använts i jakt.

SKK's rashundsbeskrivning är inte korrekt (dessa hundar är ej så utpräglade jakthundar som där står, det finns ingen rasklubb, osv Korrigering är förhoppningsvis på G eftersom vi påtalat detta)

 

.

.